Fredag... då var vi äntligen där!
Idag tänker jag bjuda på bandet som frontades av den 2,03m långa bjässen till sångare känd som Peter Steele, ett bra exempel på alltingets jävlighet då han efter ett långt drogmissbruk och en fängelserunda av samma orsak lyckades vända på skiten, jobba sig tillbaka och då råka ut för en hjärtsvikt som tvingade honom att kasta in handduken... Det enda som kunde fälla giganten var tillslut han själv...
2010 har verkligen varit ett hårt år för hårdrocken och Peter är bara en av många som tvingats checka ut, men han är en av dom jag saknar mest...
Här är den första låten jag kommer att tänka på när någon nämner Peter och grabbarna i Type O Negative...
And a little treat for the search engines...
ROCK BLOGG ROCK BLOG ROCK BLOGG ROCK BLOG ROCK BLOGG ROCK BLOG ROCK
Skönare röst får man leta efter, är vansinnigt besviken för att jag aldrig fick möjlighet att se dom live. Kontrar med I don´t wanna be me.
SvaraRaderasv: ja va händer på tisdag egentligen?
SvaraRaderaja ska ju tatuera mig igen, denna gång nått ja e lite halvnervös inför, armen e ju ok, gör inte ont, men hur tror du det känns att göra en chest piece? ajaj tror jag! vi lär märka på tisdag om inte annat!
Så jävla tragiskt!
SvaraRaderaAlltid lika sorgligt när en större rockikon går bort!
Kan inte du lägga in ett inlägg om t.ex Mötley Crüe? :D
SvaraRaderaSkön låt från ett grymt band, trist att han skulle gå bort bara.
SvaraRaderaSom alltid när man gluttar in hos dej så får man lyssna på lite schysst music! Tragiskt som fan bara att han var tvungen att lämna oss så tidigt...som så många andra!
SvaraRaderaAntar att den bra känslan var för att det är fredag, ja;)